Article in other languages:
- النباتية
- Vegetarian
- Вегетарианство
- Vegetarianisme
- Vegetariánství
- Llysieuaeth
- Vegetarisme
- Vegetarismus
- Taimetoitlus
- Χορτοφαγία
- Vegetarianism
- Vegetarianismo
- Vegetarismo
- گیاهخواری
- Végétarisme
- Feoilséanadh
- Vexetarianismo
- 채식주의
- शाकाहार
- Vegetarijanska prehrana
- Grænmetishyggja
- Vegetarismo
- צמחונות
- Veģetārisms
- Vegetarizmas
- nalre'ucti
- Vegetarianizmus
- Вегетаријанство
- Vegetarisme
- ベジタリアニズム
- Vegetarianisme
- سابه خوړونکي
- Wegetarianizm
- Vegetarianismo
- Vegetarianism
- Вегетарианство
- Vegetarianism
- Vegetariánstvo
- Vegetarijanstvo
- Vegetarijanstvo
- Vegetarijanstvo
- Kasvissyönti
- Vegetarian
- தாவர உணவு முறை
- มังสวิรัตินิยม
- Ăn chay
- Etyemezlik
- Вегетаріанство
- 素食主義
En vegetarian är en person som av etiska, religiösa, estetiska, miljö-, hälsoskäl, eller av andra anledningar inte intar animaliska produkter (vissa undantag kan göras för produkter som kan erhållas från levande djur, se nedan). Begreppet vegetarian myntades 1847 på ett möte hos den första föreningen för vegetarianer i Ramsgate i England, och var en kombination av latinets vegetus, som betyder "livfull, aktiv, energisk", och det engelska ordet vegetable (grönsak). På mötet definierades en vegetarian som en person som inte äter någon typ av kött.
Innehåll |
Varianter
Så småningom har följande varianter utkristalliserats:
| Namn | Kött (inklusive fågel, fisk, skaldjur) |
Ägg | Mejeriprodukter |
|---|---|---|---|
| Lakto-ovo-vegetarian |
|
Ja |
|
| Lakto-vegetarian |
|
Nej |
|
| Ovo-vegetarian |
|
Ja |
|
| Vegan |
|
Nej |
|
Demivegetarianer äter ägg, mejeriprodukter och fisk. Pollotarianer äter även kyckling. Så kallade Semivegetarianer (ibland benämnda flexitarianer) har en kost som främst består av vegetarisk kost, med enstaka inslag av fisk, skaldjur och kyckling. Somliga semivegetarianer äter även kött vid ett fåtal tillfällen.
Utöver dessa huvudlinjer finns ett flertal inriktningar inom vegetarianism. Många av dessa motiveras med teorier om hur man äter nyttigt, andra motiveras med etiska skäl. Till den förstnämnda sorten hör råkostarianer, som menar att man av hälsoskäl enbart bör äta råa grönsaker. Till den sistnämnda typen hör fruktarianerna, som endast äter frukt i den biologiska bemärkelsen, vari ingår säd och andra frön. Tanken bakom är att växternas frukter går att förtära utan att skada själva växten.
Utbredning
Enligt en uppskattning finns mer än 70 % av världens vegetarianer i Indien, då många hinduer inte äter kött av religiösa skäl. Dessa är vanligen laktovegetarianer. Uppskattningsvis 20-30 % av Indiens befolkning är vegetarianer, och få av dem som äter kött gör det i större mängder. Vissa äter enbart fisk (vilket dock räknas som kött enligt deras tro).
Skäl
- Religiösa skäl: Hinduismen i Indien tillåter inte att slakta kor, eftersom de anses vara heliga. Enligt islam är grisen oren, därför äter inte muslimer fläskkött. Det gör inte heller judar eftersom svinet inte anses vara kosher. Blodmat är förbjudet både inom islam och judendom. Även vissa kristna församlingar tolkar Bibeln ur en djuretisk synvinkel och instämmer i förbudet mot blodmat. Det finns även kristna som avstår från att äta griskött (till dessa kan även räknas messianska judar). Med hänvisning till påbudet att leva utan att skada andra är det vanligt att buddhister inte äter kött.
- Etiska skäl 1a: Många som blir vegetarianer av etiska skäl syftar på att det är fel att döda och äta djur. Se djurrätt.
- Etiska skäl 1b: Vissa vegetarianer anser inte att det är fel att äta kött i sig, men motsätter sig den moderna köttprocessen där djur föds upp under, enligt många, tvivelaktiga förhållanden, endast för syftet att ätas.
- Etiska skäl 1c: Vissa vegetarianer anser att det är fel att endast en liten del av världens befolkning äter en stor del av det kött som produceras. De anser också att den betesmark/odlingsmark som används till köttindustrin mer effektivt skulle kunna användas för att odla grödor och på så sätt mätta fler människor.
- Miljöskäl: En del syftar på att det är dåligt för miljön att äta djur. En ko, till exempel, måste äta ca 100 kg biomassa (torrvikt) för att kunna producera 1 kg kött[1]. Rapporter från FN och FOI 2007 visar även att uppfödning av djur för kött generar mer växthusgaser än transportsektorn.[2] 1 kg kött räknas vara lika miljöovänligt som att köra 3 timmar med bil [3]. Köttproduktion kräver också mer vatten, ett kilo nötkött kräver 15 000 liter vatten medan ett kilo vegetabilier kräver mellan 400 och 3 000 liter.[4] Även användandet av antibiotika inom djurindustrin lyfts fram som ett skäl till vegetarianism.
- Hälsoskäl: Vissa äter vegetarisk kost av hälsoskäl, då de anser vegetarisk kost generellt vara nyttigare.
- Smakskäl: Vissa människor är vegetarianer endast på grund av att de finner kött osmakligt.
Historia
Vegetarianism har funnits i olika varianter sedan urminnes tider. Bland de första uttalade vegetarianerna återfinns Buddha och greken Pythagoras. Forskning tyder på att gladiatorer i antikens romarrike till största delen hade en vegetarisk kost bestående av bönor, torkad frukt och korn.[5]
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Svensk vegetarianism
En svensk som betraktas som föregångare var Emanuel Swedenborg (1688–1772), som genom sin religiösa uppfattning betraktade köttätandet som en manifestation av människans förfall ur paradiset, ändå åt han bevisligen fisk. En mer inflytelserik vegetarian var Johan Lindström Saxon (känd som J. L. Saxon; levde 1859–1935) som år 1903 grundade Svenska Vegetariska Föreningen.
Are Waerland fick stor betydelse för vegetarianismen i Sverige och övriga Norden. Fram till sin död 1955 skrev Waerland ett flertal böcker bland annat om hälsoriktig vegetarisk mat, och hans efterföljare vad gäller vegetarisk kost kallades waerlandianer.
Under 1970-talet fick vegetarianismen ett uppsving. Det motiverades både med hälsoskäl, och solidaritet med tredje världen genom hushållning med jordens resurser. Sedan 1990-talet har vegetarianismen brett ut sig till större grupper, och begreppen har delvis skiftat betydelse.
Andelen vegetarianer i Sverige var enligt en undersökning gjord 2001 cirka 0,5%[6]. Om man även räknar med semivegetarianer ökar andelen till 3,5%. Undersökningen omfattade personer i åldrarna 16-79 år.
Se även
Referenser
- ^ Jonas Åkerman m.fl.: Tvågradersmålet i sikte?, Naturvårdsverket, 2007 "2.1.1", sid. 35. ISBN 978- 91-620- 5754-1.
- ^ Matthews, Cristopher. "Livestock a major threat to environment". FAO. http://www.fao.org/newsroom/en/news/2006/1000448/index.html. Läst 2007-10-09.
- ^ Fanelli, Daniele. "Meat is murder on the environment". New Scientist. http://environment.newscientist.com/channel/earth/mg19526134.500-meat-is-murder-on-the-environment.html. Läst 2008-03-19.
- ^ Lena lindström (Juni 2008). "Kött är inte ekologiskt" (på Svenska). Camino: s. 69. ISSN 1654-2282.
- ^ TT-AFP (2004-04-05). "Gladiatorer - antikens militanta veganer". Svenska dagbladet. http://www.svd.se/dynamiskt/ettan/did_7254901.asp.
- ^ Becker, Wulf. "Färre unga äter kött men vegetarianerna blir inte fler". Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor---undersokningar/Barn-och-ungdomar/Farre-unga-ater-kott/. Läst 2009-11-04.
Externa länkar
Questions for article: followers of noah are vegetarians, fruitarianism ideal diet, jainworld recipe, taimetoitlus, vegetarian chelsea boots, vegetarizmas, why do the sikhs eat meat when the practice is frowned upon in hinduism and buddhism?